KOBUDO VAPEN - OKINAWA KOBUJUTSU REDSKAP

Kobudo Kobujutsu - Bo

BO, som kallas för en stav på japanska och heter KON på Okinawa dialekt, är i första hand ett långdistans vapen (182 cm), där de flesta andra vapen är lämpligare att användas på nära håll.

Några mästare som specialiserat sig på ett visst vapen (eller några vapen), utvecklade teknikerna ytterligare, som tex en Bomästare, som efter en lyckad fisketur skulle stiga ilandfrån sin rodd-båt, och blev då osams med en Ronin (herrelös samuraj) som ville åt hans fisk.

Samurajen gick till attack för att råna fiskaren på hans fisk och viftade med sitt långa svärd, då fiskaren i sin nöd tog tag i åran för att med boliknande tekniker försvara sig med åran.

Samurajen tröttnade efter en stund och gick sin väg, besviken på den envise och duktige fiskaren. Efteråt fortsatte fiskaren att utveckla sina tekniker med åran.

Kobudo - EIKU.
eiku

En sun är 2,7 cm. Kyushaku-bo är ca 2,5 m, Sanjyaku-bo och Hassun-bo är 24 cm (8 sun), Rokushaku-bo är 6 fot, Jo - 4 fot

Kobudo - SAI

kobudo-sai

Sai är ett av de vanligaste av Okinawa kobudo vapen och troligtvis gjort endast för att användas såsom vapen. Poliserna på Okinawa använde tex sai för att kontrollera kriminella under deras transport till häktet.

Sai är idag utformat som ett gaffelliknande vapen utan hullingar men det har funnits olika variationer av sai under århundraden.

Det finns äver teorier om att fiskarna som ofta använde harpunen i sitt arbete, lärde sig att koppla loss den treuddiga spetsen på redskapet från skaftet för att använda detta sedan som ett vapen.

Sai kan också ha sina rötter i gamla Kina och gjorts från början enbart till vapen. Bönderna använde åtskilliga redskap, som man kunde även använda som vapen om man lärde sig hantera dem på rätt sätt. Om Sai påstås det även att det har varit behjälpligt när bönderna sådde ris, då man med hjälp av Sai gjorde ett streck eller hål i jorden.

Sai liknande vapen har även hittats i Indien, Kina, Indonesien, på Flippinerna och på Java.

Sai är gjord av stål och är från 40 cm till 60 cm lång och väger från 500 gr till 1.5 kg. Bönderna hade vanligtvis 3 stycken Sai med sig då en av Saier var som reserv instucken i bältet.

Kobudo - MANJI SAI

manji-sai

kallas även för NUNTE och liknar den vanliga Sain, där ena udden är böjd framåt. Manji Sai kunde man använda som kastvapen eller binda fast i ett bo (manji Bo) och använda som båtshaka, så att man kunde t ex dra upp fisken till båten. ManjiBos kamptekniker skiljer sig dock avsevärt från Bo-teknikerna, då man med Manjibo använder mer cirkel rörelser och vridning av vapen.

Kobudo - TONFA

kobudo-tonfa

Även TONFA eller TUIFA är gjord av trä och har från början varit handtag eller axel i kvarnstenen. Utav Tonfa har amerikanska polisen sedan utvecklat sina svarta PR 24, som de använder i stället för batong i de flesta delstater i USA.

Kobudo - KAMA

kama-kobudo
En variant är Kusari-Kama där en kedja (surujin) har fästs i endan av handtaget på en kama.

Bönderna har använt lien som redskap väldigt länge. Det finns litet överallt och är sedan länge använt även till vapen. På Okinawa kallades hand-lie för KAMA med trähandtag och en halvmåne format blad. Kama är svårt att hantera, men på nära håll och i händerna av en mästare är Kama ett mycket farligt vapen.

Kobudo - NUNCHAKU

kama-kobudo
Två pinnar sammankopplade med en länk användes till att tröska, men det kunde också ha fungerat som betsel i hästens mun.

Från början kommer redskapet från Kina men även på Filippinerna kände man till ett liknande vapen med namnet tabak-toyok. Nunchaku är gjort av två eller tre stycken 30-45 cm långa, runda eller kantiga träbitar, som binds ihop med en kedja eller ett snöre.

Bruce Lee har gjort detta redskap till ett populärt vapen, för att misshandla folk med och därför är NUNCHAKU numera förbjudet i lag i Sverige och i många andra länder.

En variant är Sanbon-Nunchaku som är tre -delat nunchaku - sanbon-nunchaku
sanbon-nunchaku

Kobudo - SURUJINKUSARI eller SURUJIN

surujin

är en kedja med vikt i ena änden och ett litet trähantag i det andra. Man kunde även koppla kedjan ihop med Kama (Kusari-kama). Med ett vapen som Surujin har man i de flesta länder jagat t ex fågel och andra djur redan för länge sedan. Surujin tränas inte inom Kaizen.

Kobudo - TEKKO

tekko-kobudo

Knogjärn var (är) mycket vanligt i alla länder i Asien. Redan i gamla tidens Rom använde gladiatorerna och många stammar i Afrika sig av knogjärn - TEKKO. Tekko gjordes vanligtvis av järn (eller trä) och då man gjorde vanliga slag med Tekko i handen blev resultatet ofta väldigt våldsamt.

Kobudo - TIMBE och ROCHIN

timbe-rochin

TIMBE (sköld) och ROCHIN (kort lans) är bekanta i de flesta kampkulturer. På Okinawa tillverkades Timbe (-i) ofta av sjösköldpaddans sköld, dit man satt ett handtag på baksidan. Numera tillverkas Timbe även av glasfiber, trä eller av lättmetall. Rochin är gjort av trä (ca. 40 cm) med en spets av stål.